Igår såg Magnus och jag på filmen "Hemligheter och Lögner". Igen. Den kom redan 1996, och vi har nog sett den ett tiotal gånger tror jag sedan dess. Varje gång grips jag med i filmen och förundras hur en film kan bli så bra.
Den handlar om en färgad tjej i London som letar upp sin biologiska mamma, då hon blev bortadopterad vid födseln. Mamman, som spelas av underbara Brenda Blethyn, är en halvalkoholiserad, ensamstående nevrotisk och dessutom vit kvinna, och mamma till en dotter, som hon fick senare, och då behöll.
De träffas, och just den scenen när de träffas för första gången är nog den bästa i filmen, även om det är svårt att välja bara en. Inte ett enda klipp på ca 8 minuter, och det märks inte ens. Skådespeleriet är så magiskt här att jag blir alldeles rörd. Blendas insats (som nominerades med en Oscar) är felfritt, det märks inte ens att hon spelar. Det mesta av manuset var improviserat, så det kanske är det som gör att det flyter på så snyggt. De två skådisarna, Blenda och Marianne Jean-Baptiste, hade heller aldrig mötts innan denna scen filmades, vilket också gjorde det hela mer "på riktigt".
Titta här:
Den dotter som inte blev bortadopterad, spelas av Claire Rushbrook, och detta var hennes första filmer. Hon har sedan spelat mycket teater och en del TV-serier. Hon var dessutom med i Spice World (Spice Girls filmen), så ni kanske kände igen henne därifrån, om ni nu vågar erkänna för er själva att ni faktiskt såg den filmen ;)
Hemligheter och Lögner är en film man skall ha i sin samling, så köp den och njut av den många gånger, sweetheart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar